Mb Crohn

Morbus Crohn är en inflammatorisk tarmsjukdom som kommer och går i perioder (skov).

Användningsområde

Störda avföringsvanor som diarré med eller utan buksmärtor och gasbesvär kännetecknar tarmkanalens funktionsrubbningar. Av alla symptom på funktionell tarmrubbning är diarré det mest terapiresistenta symptomet. Grundläggande i handläggningen är ingående information om kost och livsföring i allmänhet. Vid funktionell diarré måste en organisk sjukdom först uteslutas och maten bör vara näringsriktig och fettbalanserad. Diarré kan också bero på en infektion i tarmkanalen orsakad av olika virus, bakterier, protozoer och maskar. Ett samlingsnamn på symptomkonstellationer som åtföljs av onormala avföringsvanor är IBS (irritable bowel syndrome) som inte är en avgränsad sjukdom, utan representerar flera olika etiologier och mekanismer. En delgrupp inom IBS är diarré utan smärtor. Även här gäller att utesluta eventuella organiska sjukdomar. Funktionella gastrointestinala besvär förekommer även hos barn och ungdomar och regelrätt colon irritabile är inte något ovanligt tillstånd bland dessa. Ulcerös colit kan misstänkas vid blodtillblandad diarré medan Crohns sjukdom är svårare att identifiera.

Crohns sjukdom är ett kroniskt inflammationstillstånd som i perioder ger magsmärtor och diarré samt viktminskning, avlöst av perioder med få eller inga symptom. Sjukdomen startar ofta i 20-30-årsåldern och förlöper med periodvisa anfall (skov) med varierande duration. Dessa perioder övergår sedan i lugnare faser då man inte känner av symptomen så mycket. Ibland kan symptomen försvinna helt en tid, men själva sjukdomen kan för närvarande inte botas.  Sjukdomen drabbar typiskt den den nedersta delen av tunntarmen (ileum) och/eller den översta delen av tjocktarmen (colon), även om den i vissa fall drabbar andra delar av magtarmkanalen. De sjuka delarna av tarmen blir röda och svullna och det kan uppstå sår som blöder. När inflammationstillståndet läker bildas ärrvävnad som kan ge förträngningar i tarmen. Orsaken är okänd men förekomst i släkten ökar risken att få sjukdomen. Man tror att någonting sätter igång kroppens immunförsvar och angriper tarmslemhinnan, vilket ger djupa sår i tarmen. Sjukdomen förekommer oftare hos rökare.

Symptomen skiljer sig mycket beroende på hur stor del av tarmen som är drabbad. Många patienter har under en längre tid haft svaga symptom och det går ofta flera år innan diagnosen ställs. Symptomen kan visa sig som tillfälliga anfall av feber, diarré med ibland läckande avföring, magont (eftersom avföringen får svårare att passera när det blir ärrbildningar i tarmen), trötthet (eftersom kroppen får svårare att ta upp näring från maten), dålig aptit, viktminskning utan förklarlig anledning, bölder och fistlar (inflammerade små gångar som har förbindelse med tarmen) och allmänt illamående.

Det förekommer att andra delar av kroppen också drabbas av inflammation. Vanligast är att man får problem med lederna, ögoninflammation eller hudförändringar. I sällsynta fall kan man få sjukdomar i levern eller njurarna. Risken för att få blodproppar och tarmcancer ökar också. I många fall kan man leva ett normalt eller nästan normalt liv. Flera studier har visat att för de allra flesta påverkar sjukdomen inte livslängden.

I Sverige insjuknar ungefär 500 personer varje år och ca 30 000 personer beräknas ha Crohns sjukdom. Det är något fler kvinnor än män som drabbas.


Kliniska studier

AF-behandling vid Crohns sjukdom I en randomiserad dubbelblind studie på patienter med Crohns sjukdom och ulcerös colit var syftet att undersöka om kosttillägg med AF-inducerande spannmål kunde stimulera den egna AF-bildningen samt om en ökning av AF-halten var korrelerad till en förbättrad tarmfunktion.

26 patienter randomiserades till behandling med AF-inducerande spannmål i form av müsli, bröd och/eller pasta under 30 dagar som tillägg till sin ordinarie kost och medicinering. Kontrollgruppen bestod av 24 patienter som fick placebodiet av samma slag men utan AF-inducerande egenskaper. Patienterna förde dagbok över sin tarmfunktion och deras AF-halter i plasma mättes före och efter behandlingsperioden. Rektalbiopsier gjordes också.

Resultaten visade att de patienter som fått specialprocessade cerealier (SPC) som tillägg till kosten fick en förbättrad tarmfunktion och en dramatisk ökning av AF-halten i plasma (p<0.001), och att de ökade nivåerna kvarstod en månad efter behandling, medan inget hände i placebogruppen [figur 2]. Tarmbiopsier visade också att AF-patienterna fick en markant ackumulation av AF i tarmens epitelceller.

Studien visade också en signifikant skillnad (p<0.05) i upplevd förbättring mellan de patienter som ätit AF-dieten (medelvärde +34.6%) och placebogruppen (medelvärde +15.4%) enligt en VAS-skala.

Figur 1. Patienter behandlade med specialprocessade
cerealier (SPC) fick signifikant högre AF-nivåer i plasma än
placebogruppen. SPC-behandlade patienter fick också en
signifikant bättre tarmfunktion.

Figur 2. De AF-behandlade patienterna visade en
signifikant upplevd förbättring enligt en VAS-skala
jämfört med placebogruppen.

De goda resultaten har medfört att kirurgerna börjat AF-behandla fler patienter som genomgår operationer mot mag-tarmkanalen där man erfarenhetsmässigt vet att det kommer att sluta med en dålig tarmfunktion. Behandlingen inleds tidigt genom att ibland redan första dygnet tillföra Salovum®löst i vanlig juice för att på så sätt ge mycket höga nivåer av protein AF direkt i tarmen utan att låta kroppen först producera det. För det mesta kan man sluta med äggulepulvret inom 5-10 dagar och därefter bara ge en underhållsdos med AF-inducerande spannmål i form av SPC-Flakes, eftersom man vill att den endogena AF-produktionen hos patienterna skall stimuleras.

Björck, Bosaeus, Ek, Jennische, Lönnroth, Johansson and Lange, Food induced stimulation of the antisecretory factor can improve symptoms in human inflammatory bowel disease: A study of a concept, Gut, 2000; 46:824-829, se länk

 

SPC-Flakes® vid svår Crohns sjukdom

Som följd av de goda resultaten med AF-behandling hos Crohnpatienter gjordes en öppen studie på sex patienter med svår, långvarig och terapiresistent Mb Crohn. Patienterna fick äta specialprocessade cerealier (SPC) i tre månader och kliniska symptom, blodprover, endoskopi, histologi, CDAI (Crohn´s Disease Activity Index) och livskvalitet (SF-36) registrerades.

En kontinuerlig och signifikant förbättring av kliniska symptom och livskvalitet registrerades. Även en histologisk förbättring noterades. Denna och tidigare studier har visat att AF-inducerande specialprocessade cerealier har en antiinflammatorisk effekt och att det antagligen är den som är den mest betydelsefulla ur behandlingssynpunkt hos Crohn-patienter.

Shafazand, Eriksson, Jennische och Lange, Födoinducerad ökning av antisekretorisk faktor förbättrade det kliniska tillståndet hos sex patienter med svår Crohns sjukdom, Posterpresentation vid Riksstämman, 2003

SPC-Flakes® vid IBD hos barn

Den första pilotstudien på barn med ulcerös colit och Mb Crohn har nyligen rapporterats och resultaten visar att kliniska symptom förbättrades och att behandling med specialprocessade cerealier (SPC) är en säker och vältolererad behandling. De positiva studieresultaten kommer att följas upp med en randomiserad dubbelblind studie.

 

Finkel, Bjarnason, Lindblad and Lange, Specially Processed Cereals: A clinical innovation for children suffering from inflammatory bowel disease?, Scand J of Gastroenterol, 2004; 39:87-88, se länk [http://informahealthcare.com/doi/abs/10.1080/00365520310007332]

 

 


Behandlingseffekt

Förväntad behandlingseffekt med SPC-Flakes® SPC-Flakes® ges som en form av underhållsbehandling, vilken alltså syftar till stimulera patientens egna produktion av protein AF. En positiv behandlingseffekt kan i normalfallet ses inom 10-15 dagar med SPC-Flakes®. Behandlingen bör pågå i minst en månad för att utvärdera effekten. Om man slutar med AF-produkterna ses en avtagande effekt efter några veckor. Om man börjar på nytt nås tidigare AF-nivåer i plasma redan inom några dagar, vilket tyder på att det finns ett biologiskt minne för syntes av protein AF i kroppen. Vid utebliven effekt med SPC-Flakes® kan detta bero på att dosen är för låg eller att vissa patienter inte själva kan producera protein AF. Kliniska studier visar att dessa patienter kan bli hjälpta med Salovum® som är en form av tillförsel av höga doser av protein AF utan att kroppen själv behöver bilda det.


Dosering

Dosering av SPC-Flakes® Normaldosen av de AF-inducerande specialprocessade cerealierna (SPC) är 1 g per kg kroppsvikt och dygn fördelat på 2-3 tillfällen.

Vid behandling av barn kan dosen behöva höjas något och vid behandling av äldre kan dosen behöva sänkas något. En gradvis upptrappning av dosen rekommenderas så att den rekommenderade normaldosen börjar att intas efter 4-6 dagar. De specialprocessade cerealierna kan intas tillsammans med t ex fil eller yoghurt. Det går också att koka gröt på flingorna. 1 dl SPC-Flakes® motsvarar ca 50g.

 


Biverkningar

AF-produkterna har ätits av tiotusentals patienter och biverkningar finns knappt rapporterade. Enstaka patienter har rapporterat att de tillfälligt blivit hårda i magen. För att undvika detta rekommenderas en gradvis ökning av dosen under några dagar tills normaldos intas.

Ej heller finns rapporterat om några interaktioner med andra produkter eller läkemedel, vilket är viktigt att känna till då patienterna kan fortsätta med eventuellt annan samtidig medicinering. Glutenallergiker skall dock undvika att äta SPC-Flakes®.

 


Inköpsställen

SPC-Flakes® kan köpas receptfritt på apotek eller i välsorterade hälsokostbutiker, medan Salovum® endast säljs receptfritt på apotek. Sedan den 31 december 2010 är SPC-Flakes® och Salovum® upptagna i listan över förskrivningsbara livsmedel för barn under 16 år och de ingår därmed i högkostnadsskyddet.
För patienter som är 16 år eller äldre kan dietister och vanligtvis läkare förskriva SPC-Flakes® och Salovum® som ”sär-när”. Kostnaden för patienten kan dock variera från landsting till landsting.