Ulcerös colit

Ulcerös colit är en kronisk tarminflammation som ingår i begreppet IBD
(Inflammatory Bowels Disease) 

Användningsområde

Ett samlingsnamn på symptomkonstellationer som åtföljs av onormala avföringsvanor är IBS (irritable bowel syndrome) som inte är en avgränsad sjukdom, utan representerar flera olika etiologier och mekanismer. En delgrupp inom IBS är diarré utan smärtor. Även här gäller att utesluta eventuella organiska sjukdomar. Funktionella gastrointestinala besvär förekommer även hos barn och ungdomar och regelrätt colon irritabile är inte något ovanligt tillstånd bland dessa.

Ulcerös colit kan misstänkas vid blodtillblandad diarré medan Crohns sjukdom är svårare att identifiera.

Orsaken till sjukdomen är okänd. Det finns hypoteser om ärftliga, infektiösa och immunologiska faktorer. Ulcerös colit är ett ytligt inflammationstillstånd i tjocktarmen som inte är förorsakat av bakterier, men som ger sår och blödningar. Sjukdomsförloppet är ofta växlande, karaktäriserat av perioder med blodig och slemmig diarré och magsmärtor. De vanligaste symptomen är täta, tunna diarréer och avföringen är ofta blod- och/eller slemblandad. Diarréerna föregås i många fall av smärtsamma kramper i vänster sida av buken vilka försvinner vid tarmtömning. Även illamående, feber och viktminskning kan förekomma. Symptomen kommer attackvis, i skov, som avlöses av perioder med få eller inga symptom. Det kan röra sig om allt från ett enda skov under livet till nästan dagliga besvär. I de svåraste fallen av ulcerös colit måste hela eller delar av tarmen opereras bort och ersättas med stomi (påse på magen).

Under sjukdomsperioderna får patienten ofta lätta magsmärtor, mer sällan feber. Symptomen är i hög grad beroende av hur utbredd sjukdomen är. Hos cirka 1/4 av patienterna begränsar sig sjukdomen till ändtarmen, vilket ger relativt milda symptom. Hos cirka 1/3 är även den nedre delen av tjocktarmen påverkad, medan den hos resterande fall omfattar hela tjocktarmen.
Merparten av de drabbade är kvinnor, men även barn drabbas och studier visar att insjuknandet hos dem ökat kraftigt de senaste åren. Ulcerös colit drabbar ca 1 000 personer årligen i Sverige och totalt lider ca 30 000 personer av det.


Kliniska studier

Störda avföringsvanor som diarré med eller utan buksmärtor och gasbesvär kännetecknar tarmkanalens funktionsrubbningar. Av alla symptom på funktionell tarmrubbning är diarré det mest terapiresistenta symptomet. Grundläggande i handläggningen är ingående information om kost och livsföring i allmänhet. Vid funktionell diarré måste en organisk sjukdom först uteslutas och maten bör vara näringsriktig och fettbalanserad. Diarré kan också bero på en infektion i tarmkanalen orsakad av olika virus, bakterier, protozoer och maskar.

Ett samlingsnamn på symptomkonstellationer som åtföljs av onormala avföringsvanor är IBS (irritable bowel syndrome) som inte är en avgränsad sjukdom, utan representerar flera olika etiologier och mekanismer. En delgrupp inom IBS är diarré utan smärtor. Även här gäller att utesluta eventuella organiska sjukdomar. Funktionella gastrointestinala besvär förekommer även hos barn och ungdomar och regelrätt colon irritabile är inte något ovanligt tillstånd bland dessa.


Behandlingseffekt

En positiv behandlingseffekt kan i normalfallet ses inom några timmar med Salovum®. Om man slutar med AF-produkterna ses en avtagande effekt efter några veckor. Om man börjar på nytt nås tidigare AF-nivåer i plasma redan inom några dagar, vilket tyder på att det finns ett biologiskt minne för syntes av protein AF i kroppen.

Behandling med Salovum® kan vara den lämpligaste AF-terapin hos patienter med svårigheter att äta stora mängder specialprocessade cerealier. Studieresultaten tyder också på att patienter som inte svarar på behandling med AF-inducerande spannmål i form av SPC-Flakes® kan bli hjälpta av behandling med Salovum® .

Hos svårt sjuka patienter eller hos patienter med förmodat låga AF-nivåer kan behandling inledas med Salovum® för att på så sätt ge mycket höga halter av protein AF direkt i tarmen utan att först låta kroppen producera det. Vanligtvis kan man sluta med äggulepulvret inom 5-10 dagar och därefter bara ge en underhållsdos med SPC-Flakes® för att på så sätt stimulera kroppens endogena AF-produktion.


Dosering

Normaldoseringen av Salovum® är 4g tre gånger dagligen. Pulvret rörs ut i lite kall vätska, t ex juice eller vatten, och blandas lättast om man använder en visp eller mixerstav.

För att hjälpa kroppens egna produktion av protein AF är det värdefullt att introducera kosttillägg med AF-inducerande cerealier (SPC-Flakes®) i samband med eller som uppföljning av behandling med Salovum® .


Biverkningar

AF-produkterna har ätits av tiotusentals patienter och biverkningar finns knappt rapporterade. Enstaka patienter har rapporterat att de tillfälligt blivit hårda i magen. För att undvika detta rekommenderas en gradvis ökning av dosen under några dagar tills normaldos intas.

Ej heller finns rapporterat om några interaktioner med andra produkter eller läkemedel, vilket är viktigt att känna till då patienterna kan fortsätta med eventuellt annan samtidig medicinering. Äggallergiker skall dock undvika Salovum®.


Inköpsställen

Salovum® säljs receptfritt endast på apotek. Sedan den 31 december 2010 är Salovum® och SPC-Flakes® upptagna i den nya reviderade listan över förskrivningsbara livsmedel för barn under 16 år  och de ingår därmed i högkostnadsskyddet för barn under 16 år.

För patienter som är 16 år eller äldre kan dietister och vanligtvis läkare förskriva Salovum® som livsmedel för särskilda näringsändamål, ”sär-när”. Kostnaden för patienten kan dock variera från landsting till landsting.