Trygge gris

Trygge foder till gris var foder som utnyttjade upptäckten om protein AF.

Användningsområde

Protein AF överförs från suggan till den nyfödda grisen både via livmoderkakan och från mjölken. Flertalet däggdjur får immunuglobuliner som skyddar mot olika sjukdomar redan på fosterstadiet, men detta gäller inte gris där överföringen sker först via råmjölken.  Därför är det skydd mot diarré som protein AF ger extra viktigt för nyfödda grisar. Studier har visat att suggor vars avkomma får spädgrisdiarré har lägre mängd AF i blodet, och därmed också i mjölken, än suggor vars grisar inte får diarré. Det är även känt att protein AF har en anti-inflammatorisk effekt och studier hos kvinnor har visat att AF-inducerande föda signifikant minskar förekomsten av bröstinflammationer. Överfört till gris betyder detta att suggor med hög AF-halt i blodet löper mindre risk att drabbas av difeber och smågrisarna får därför bättre försörjning av råmjölk som dessutom har ett högt innehåll av AF.   Eftersom gyltor inte har lika bra skydd mot sjukdomar som suggor är risken för diarré störst i deras kullar och därför är AF-konceptet för vuxna grisar mest angeläget för denna kategori av djur. Konceptet att via föda inducera AF används idag i produkter till såväl smågrisar som kalvar. Sjukdomssymtom kan vara mer eller mindre tydliga och foder som inducerar protein AF har i flera, såväl svenska som utländska, försök med smågrisar visat bättre tillväxt och foderutbyte även i fall där inga tydliga diarrésymtom har noterats.

Antibiotikaresistens och restriktioner för att använda antibiotika inom djurproduktionen har ökat intresset för AF-konceptet

Antibiotika som tillväxtbefrämjande ämne i foder förbjöds inom EU år 2006, men redan 20 år tidigare infördes förbud i Sverige. I övriga delar av världen med undantag av något enstaka land, som exempelvis Sydkorea, är det fortfarande tillåtet att använda antibiotika i foder även om riskerna med resistens diskuteras även där. Rädslan för resistenta bakterier driver också varuhuskedjor och konsumenter att ställa krav på hur djuren är producerade.  


Kliniska studier

Det har gjorts ett flertal studier sedan slutet av 1980-talet med SPC-foder givet till grisar. Merparten av dessa är gjorda i Sverige och de har tydligt demonstrerat att detta foder både minskar förekomsten av diarré och ökar grisarnas tillväxt. Eftersom det finns ett stort internationellt intresse för att hitta alternativ till djurfoder med antibiotikatillsatser pågår också studier utomlands. Ett italienskt forskarlag har presenterat en studie som även den visar att AF-inducerande spannmål har både antisekretoriska och antiinflammatoriska egenskaper.

Här följer några studiereferenser: 

McEwan, Schousboe and Skadhauge, Effect of antisecretory factor on Escherichia coli Sta enterotoxin-induced alkalinisation of pig jejunal acid microclimate , Pflügers Arch , 1990; 417:174-179 Se artikel

McEwan, Schousboe and Skadhauge, Influence of Age on Antisecretory Factor Inhibition of Enterotoxin Action in the Pig Small Intestine, J Vet Med A 38, 1991:222-228 Se artikel

Göransson, Martinsson, Lange and Lönnroth, Feed-induced Lectins in Piglets, J Vet Med B 40, 1993:478-484 Se artikel 

Göransson, Lange and Lönnroth, Post weaning diarrhea: focus on diet, Pig News and Information, Vol 16, No 3,1995:89N-91N

Bolduan, Schuldt and Hackl, Diet feeding in weaner piglets, Arch Tierz, Dummerstorf 40, Sonderheft, 1997:95-100 Se artikel 

Garnsworthy and Wiseman, Alternatives to Antibiotics – The Influence of New Feeding Strategies for Pigs on Biology and Performance, Recent Developments in Pig Nutrition 3, Nottingham University Press, 2001 Se artikel

Ulgheri, Grilli, Rossi and Piva, Effect of hydrothermally processed cereals on performance of weaned piglets, Livestock Science, Vol 134, Issue 1, 2010:166-168 Se artikel